Mitt liv som mormor..oxå

I går åke jag med Vera tillbaka till Tallåsen. Hon vart nog glad.. sprang ut och in hela em och kvällen. Hon kom i bland och la sig brevid mej och visade upp magen och snapp högt, men efter nån minut så ville hon ut. Fast i morse ville hon va inne,, då var hon nog trött tillslut.

Jag har äntligen börjat måla stolarna i köket, har letat efter den typen av stol som jag egenterligen vill ha men i väntan på att hitta dem så behöver de stolar jag har idag färg. Det blev vitt, otippat men enkelt nu kan jag sy dynor i ett underbart färglatt tyg jag har. Ska bara hitta gardiner som passar till och en matta vore snyggt. men först står det en Finlandsresa på tur ordningen, sen en fack utbildning. Plus att våren nu är på väg. Skulle ha tag i nån balkonglåda så man får upp lite blommor.. påskliljor och penseer ..I dag orkar jag inte laga mat. ska slänga in nåt frånfrysen i ugnen, lasange tex.. det borde duga. Bättre än inget iaf. I morgon så fortsätter jag måla stolarna. kanske jag hinner klart alla möbler innan helgen.. Blir så snyggt när inte def inns en massa ful bok faneer som äter upp all sol i köket. Bara en dag kvar på semestern.. sen måste jag jobba minst 14 dagar innan jag kan vara ledig igen.. fast jagfår se fram emot att gå på lite kurser framöver så det ska bli kanon kul. Jag kommer iaf att få lära känna lite nytt folk. Ska gå och hämta mittnya modem senare, så nu ska vi få igång ett vanligt bredband och jag kan ha det mobila med mej på tåget. Värre är att jag inte har en hallmöbel.. hmmm dax att leta reda på en bra möbel för ett modem.. inte lätt.

"Jag tänker, alltså finns jag" Det går inte att tvivla utan att tänka och inte att tänka utan att finnas till. Visst måste det vara så. Våren är iaf på g, de har jobbat med att få fram alla vägbrunnar runtokring här. Skönt..ja inte att det är stopp men att det tinar.

Vin, kvinnor och sång. Ja, det blev det i går. Ella och Nadja visade mej till en karaokebar. Vi sjön oss hesa.. Ella tappade rösten och vi hade skitkul. Dit ska jag försöka hitta tillbaka till en dag. Kul att lära känna nytt folk men så klart stupade jag på en Ljusdaling.

Lördag morgon och jag. Även om jag förösker så verkar jag inte kunna ha längre sovmorgon än till senast 8:30.

Saker som borde finnas med i ett äktenskap är Tilit och respekt. Men när det inte längre finns, minns inte ens om det funnits, vad gör man då?
Dax att separera? gå i terapi? fortsätta att låtsas att allt är bra?
Ja jag vet inte, Jag tröttnade på att sitta som passagerare på mitt livs resa, Jag har oxå ett värde. Varför räknas inte det?
Måste ha ett brejk. Jag vill inte ens tänka på det just nu.. vill bara fly och få andrum. Men vet att jag inte har tid längre att fortsätta "som vanligt" Min resa pågår här och nu, och jag vill styra själv. jag vill hinna med en massa saker. Jag har inga stora planer men det är mina planer och jag vill genomföra dem.
Det trycker inom mej.. känns  som ångest eller räddsla..jag vet inte. Vad kommer jag bestämma maj för? Har jag redan fattat ett beslut? Men varför har jag ångesten? Är det kanske bara rädslan att ta steget fullt ut eller är det rädslan att hamna i samma situation igen? Jag kommer aldrig orka gå igenom det igen.

Måste få lite distans, sätter mej i solen en stund innan jag går ner på stan och tittar på alla människor som jag inte känner.
För hur jag än funderar så vet jag att jag snart har fattat ett beslut som jag sen går vidare på, för det är där min framtid finns och den framtiden ska jag fylla med bra saker och händelser. Det är det jag måste respektera.